Det är i leran som jag har hittat mitt konstnärliga uttryck. Jag inspireras av både människor och djur och vill försöka fånga en blick, en känsla, en själens närvaro, så att det berör. När jag skulpterar går jag in i en bubbla och det är fingertopparna som leker fram figurerna. Det är en spännande process när en klump lera blir till liv.
När leran sedan torkat sker en första bränning, en s.k. skröjbränning.
Detta tar nästan ett dygn. Efter detta glaserar och preparerar jag med olika sulfater och bränner sedan på nytt, utomhus, i min rakuugn. Rakutekniken kommer ursprungligen från Japan, där den utvecklades redan på 1500-talet. Rakubränning är en snabb process. , Det tar ca en timme för ugnen att komma upp i de önskade temperaturerna, 940-1000 grader. Det finns olika typer av rakuugnar, men det gemensamma är att de alla värms upp med hjälp av eld. Efter detta läggs de glödheta alstren i hinkar med sågspån.
Det brinner och ryker och är inte så hälsosamt, så mask för ansikte och ögon och handskar på är ett måste. Därefter läggs godset ner i hinkar med vatten och när de sedan har svalnat, återstår det mest spännande momentet – att med svinto putsa fram resultatet. Det går aldrig att förutsäga hur det kommer att bli och däri ligger en del av tjusningen. Det går heller inte att skapa några kopior. Jag fortsätter helt enkelt med mitt experimenterande.
Jag vill beröra
Jag vill att du som betraktare ska bli berörd när du tittar på mina skulpturer. Jag vill väcka din fantasi och förmedla både skönhet, allvar och humor.
